Tyckte du om filmen The Grand Budapest Hotel? Då är romanen The Hills av Matias Faldbakken kanske något för dig. The Hills är en elegant gammaldags restaurant i Oslo där mycket lite har förändrats sedan 1800-talet. Hovmästaren på restaurangen är också ytterst mån om att traditionerna upprätthålls. Men en dag kliver en främmande ung kvinna in i restaurangen och sätter i gång en kedja av händelser som gör att hovmästarens liv störtar ner i kaos… The Hills är en lågmält underhållande och absurd berättelse med en mörk underton. – Matias Faldbakkens senaste roman Vi er fem är en av kandidaterna till Nordiska rådets litteraturpris 2020. Vinnaren presenteras den 27 oktober.

Pohjoismaiden neuvoston kirjallisuuspalkinnon ehdokkaat vuodelle 2020 julkistettiin 20. helmikuuta. Suomen ehdokkaiksi on valittu Monika Fagerholmin romaani Ved dödade bambi? (Förlaget 2019; suom. Kuka tappoi bambin? Teos 2019, käänt. Laura Jänisniemi) ja Juha Itkosen romaani Ihmettä kaikki (Otava 2018). Ahvenanmaan ehdokkaaksi on valittu Mikaela Nyman runokokoelmallaan När vändkrets läggs mot vändkrets (Ellips förlag 2019). Saamelaisen kielialueen ehdokkaaksi valittiin tänä vuonna Niillas Holmbergin runokokoelma Juolgevuođđu (DAT 2018; suom. Jalkapohja, Gummerus 2019).

Koko ehdokaslista on:

Tanska

Yahya Hassan: YAHYA HASSAN 2. Runokokoelma, Gyldendal, 2019.
Hanne Højgaard Viemose: HHV, FRSHWN – Dødsknaldet i Amazonas. Romaani, Gyldendal, 2019.

Suomi

Monika Fagerholm: Vem dödade bambi? Romaani, Förlaget M, 2019.
Juha Itkonen: Ihmettä kaikki. Romaani, Otava, 2018.

Färsaaret

Oddfríður Marni Rasmussen: Ikki fyrr enn tá. Romaani, Sprotin, 2019.

Islanti

Bergsveinn Birgisson: Lifandilífslækur. Romaani, Bjartur, 2018.
Fríða Ísberg: Kláði. Novellikokoelma, Partus forlag, 2018.

Norja

Bjørn Esben Almaas: Den gode vennen. Romaani, Oktober forlag, 2019.
Matias Faldbakken: Vi er fem av. Romaani, Oktober forlag, 2019.

Saamelainen kielialue

Niillas Holmberg: Juolgevuođđu. Runokokoelma, DAT, 2018.

Ruotsi

Johan Jönson: Marginalia/Xterminalia. Runokokoelma, Albert Bonniers Förlag, 2019.
Steve Sem-Sandberg: W. Romaani, Albert Bonniers förlag, 2019.

Ahvenanmaa

Mikaela Nyman: När vändkrets läggs mot vändkrets. Runokokoelma, Ellips förlag, 2019.

Kirjallisuuspalkinnon saaja julkistetaan palkinnonjakotilaisuudessa, joka järjestetään neuvoston istunnon yhteydessä Reykjavikissa 27.10.2020.

Tuomas Aitonurmi / Kirjasampo

Lisätietoja:
Norden.org: Tässä ovat Pohjoismaiden neuvoston kirjallisuuspalkinnon ehdokkaat 2020 (ehdokkaat perusteluineen)

13 skönlitterära verk tävlar om Nordiska rådets litteraturpris 2020. Kandidaterna har nu offentligjorts. Priset delas ut 27 oktober under Nordiska rådets prisutdelning i Reykjavik (Island). Vinnaren får statyetten Nordlys och en summa på 350.000 danska kronor, vilket motsvarar drygt 40.000 euro. Det är nationella grupper som utsett kandidaterna. De nordiska länderna; Island, Danmark, Norge, Sverige och Finland har nominerat två böcker var. Dessutom har Åland, Färöarna och det samiska språkområdet nominerat varsin bok. Böckerna har publicerats under åren 2018 och 2019.

Litteraturpriset har delats ut sedan 1962 till ett skönlitterärt verk som skrivits på ett av de nordiska språken. De som nomineras kan vara romaner, noveller, dramer, diktsamlingar eller essäer som uppfyller höga litterära och konstnärliga krav. 

Nordiska rådet delar ut priser i fem olika kategorier; miljö, barn- och ungdomslitteratur, litteratur, musik och film. Syftet är att öka intresset för den nordiska kulturgemenskapen och miljösamarbetet. Dessutom vill man erkänna framstående konstnärliga och miljömässiga insatser.

Nominerade från Danmark är 

HHV, FRSHWN (2019) av Hanne Højgaard Viemose

YAHYA HASSAN 2 (2019) av Yahya Hassan 

Nominerade från Finland är

Vem dödade bambi? (2019) av Monika Fagerholm

Ihmettä kaikki (2018) av Juha Itkonen

Nominerade från Färöarna är

Ikki fyrr enn tá (2019) av Oddfríður Marni Rasmussen

Nominerade från Island är

Lifandilívslaekkur (2018) av Bergsveinn Birgisson

Kládi (2018) av Fríða Ísberg

Nominerade från Norge är

Den gode vennen (2019) av Bjørn Esben Almaas

Vi er fem (2019) av Matias Faldbakken

Nominerade från det samiska språkområdet är

Juolgevuoddu (2018) av Niilas Holmberg

Nominerade från Sverige är

Marginalia/Xterminalia (2019) av Johan Jönson

W (2019) av Steve Sem-Sandberg

Nominerade från Åland är

När vändkrets läggs mot vändkrets (2019) av Mikaela Nyman

Notera att en del av bokstäverna i samiska och isländska är sådana som inte gått att skriva i det här programmet. De har ersatts av 'd' och 'ae'. Klicka på titlarna som länkar till Nordiska rådets sida om verket i fråga. Där kan ni läsa mera om författarna, verken, motiveringarna och även se bilder på alla författare.

Tampereen yliopiston kirjallisuuden opiskelijoiden myöntämä Tiiliskivi-palkinto jaettiin Anna-Kaisa Linna-Aholle romaanista Paperijoutsen (Otava). Palkinnonsaaja julkistettiin 15.2.2020 Tampereella järjestetyllä Tiiliskivi-klubilla. Palkintoperustelut: "Paperijoutsenessa yhdistyy mielenkiintoisella tavalla traumakertomus, rakkaustarinat ja jopa tyttöromaaneita tuttu seikkailu. Romaani on toivoa täynnä oleva kertomus kotirintaman elämästä jatkosodan aikaisessa Suomessa. Vaikka sota on suomalaisen kirjallisuuden vakioaiheita, onnistuu Anna-Kaisa Linna-Aho tuomaan aiheen nykypäivään käyttämällä sotaa taustana ajankohtaisten aiheiden käsittelylle. Erityisesti kiitosta täytyy antaa Linna-Ahon tavalle esitellä intersukupuolinen henkilö. Seksuaali- ja sukupuolivähemmistöjä on ollut olemassa kautta aikojen. Teoksessa on raikasta se, että aiheella ei mässäilty, vaan erilaisuutta ja yksilön kasvuun liittyvää kipuilua käsitellään maltillisesti ja myös muiden kuin tämän intersukupuolisen henkilön kautta. Sodan traumat ovat läsnä ja koskettavat kaikkia. Vaikka Linna-Aho käsittelee teoksessaan vaikeitakin aiheita, säilyy teos silti tasapainoisena ja toiveikkaan kuvauksena elämästä. Paperijoutsen hyväksyy kaikki, eikä jätä ketään ulkopuolelle!"

Palkittavan valitsi raati, joka koostui Tampereen yliopiston kirjallisuustieteen opiskelijoista.

Tuomas Aitonurmi / Kirjasampo

Lisätietoa:
Tiiliskivi-palkinto 2019
Kirjasampo: Tiiliskivi-palkinnon ehdokkaat 2019

Kirjailijakuva: Sampo Korhonen / Otava

On Finalen aika, pelit ovat ohi ja kruunajaiset lähestyvät. Mutta eihän mikään tietenkään mene niin helposti, kun ollaan kuitenkin Valendassa. Herttaprinssi jahtaa Tellaa ja Tella rakastaa palavasti Legendiä, mutta miksi Legend vierailee vain ja ainoastaan Tellan unissa, eikä sielläkään kosketa häntä ollenkaan? Scarlettin luo palaa vanha tuttu ja oi että tyttöä taas viedään! Kohtalot ovat siis palanneet ja Valendassa alkaa tapahtua, mutta onko tytöistä pelastamaan toisensa ja rakkaansa vielä kerran ja millaisen valinnan Legend tekee? Stephanie Garberin Caraval-trilogian päättävä Finale tarjoilee lumoa ja kolmiodraamaa.

Veckans boktips är en rolig bok som handlar om Ella Brook. Eller egentligen handlar den mest om Ellas mamma. För alla kvinnor i Ellas släkt, mamman, mormodern, mostern, och Ella, när hon blir vuxen, kan förvandla sig till feer. Allt mamma behöver göra är att stampa tre gånger i golvet med fötterna, klappa i händerna, vicka på rumpan och säga "marshmallows"! Moster och mormor är jätteduktiga feer, men mamma har lite kvar att öva på innan hon blir duktig. Hon försöker, men det blir inte alltid så lyckat. Som när Ellas lillebror Ollie slänger ut all mjölk på golvet under frukosten. Mammafen försöker trolla fram en ny flaska med mjölk, men hon lyckas trolla fram en stor ko mitt i köket. En ko som släpper en mocka. Sedan börjar det regna brunt vatten från taket i köket. Fast det är inte vatten, det är chokladmjölk! Vilken tur att de kan trolla bort kossan och chokladmjölken från köket. Det är nog lättare att gå till affären och köpa mjölk. Men i affären blir det riktigt rörigt. En man får en stinkande ost i pannan och en kvinna får en kvist broccoli i örat. Vilken tur att Ella följer noggrannt med när mamma får fe-lektioner via FeTube (som YouTube för feer). Ella minns vilka koder mammafen ska knappa in på sin datastav för att besvärjelserna ska fungera. När mamma blir en mammafe förvandlas hennes vanliga mobiltelefon till en datastav. Mormor tycker inte om nymodigheter och har en vanlig stav med stjärna i ena ändan. 

Det är när det går på tok för mammafen som Ella börjar fundera om hon verkligen vill bli fe när hon växer upp. Hon vill då verkligen inte trolla fram flygande broccoli eller en ko som bajsar i köket. Men nog är det ganska häftigt att vara fe ändå! Bara hon lär sig alla besvärjelser och koder. 

Mammafen behöver verkligen öva på sina besvärjelser. När de ska baka cupcakes och bjuda sina kompisar och grannar, råkar Ollie ställa till en otrolig röra i köket. Det är mjöl och kaksmet överallt! Mammafen trollar så att sopborsten och moppen blir levande. Men de vill inte städa. De vill busa istället. Vilken tur att man inte behöver använda magi till allt. Mammafen blir en vanlig mamma bara hon säger "äppelkola". Sedan skurar de köket helt på vanligt vis, utan magi. Fast lite magi använder de nog, när gästerna kommer och de ska trolla fram en massa cupcakes.

En morgon när mamma vaknar mår hon inte så bra. Hon har fått fe-flunssa. Mormor säger att ingen magi kan bota fe-flunssa. Man måste bara dricka citronsaft och vila. Men mamma vill försöka i alla fall. Hon blir grön i ansiktet, får jättestora muskler och det börjar snöa i sovrummet. Sängen börjar studsa allt värre och plötsligt sitter de på ett tak och kan inte komma bort. Vilken tur att mormor kommer flygande med sin trollstav.

I bokens sista kapitel ställs ett dilemma. Är det rätt att använda magi för att vinna på skolans idrottsdag, eller är det fusk? Mosterfen vill hjälpa Ella, men det känns inte bra. För Ella är ju så dålig på idrott. Inte kan hon vinna. Eller hur?

I slutet av boken finns lite fepyssel. Man får rita en egen fe (men man ska inte rita i bibliotekets böcker!), leta efter ord i en ruta med massa bokstäver, hitta fel mellan två bilder. Det finns också ett recept på fekakor, eller cupcakes om man hellre vill kalla dem det, eller muffins med smörkrämsglasyr. 

Det är Sophie Kinsella som skrivit boken, medan Marta Kissi har illustrerat roliga bilder i grått. Sophie Kinsella är en pseudonym för Madeleine Wickham. Hon har skrivit många böcker, både för barn och för vuxna. Det är en jätterolig bok med lite inslag av allvarliga ämnen, t.ex. Ellas elaka granne Zoe och det där med att använda fusk för att vinna. Magi är nog bra ibland, men ibland är det bättre att göra på det vanliga sättet, utan magi, och hoppas på det bästa. Det är en ganska tjock bok på 155 sidor. Men texten är ganska stor och lättläst. De många bilderna gör att det går snabbt att läsa. Boken kan rekommenderas för ca 8-11 åringar, eller där omkring. Det är bra om man är duktig på att läsa innan man börjar med boken.

Det finns flera böcker om Ella. Hittills har tre böcker kommit, den fjärde kommer senare. Serien heter "Magiska familjen".

1. Min mamma är en fe

2. En blivande fe

3. Enhörningen 

4. Som en sjöjungfru 

Virolaiskirjailija Jaan Krossin (1920–2007) syntymästä tulee 19.2. kuluneeksi sata vuotta. Krossin viimeiseksi jäänyt romaani on vuonna 2001 ilmestynyt Tahtamaa (Moreeni 2012, suom. Jouko Vanhanen). Teoksen päähenkilö Aabel Haljand alkaa hankkia takaisin omistukseensa isoisänsä Saarenmaalla sijaitsevaa maatilaa. Ruotsinvirolainen liikemies koettaa ostaa tilan oikeuksia pilkkahintaan, ja selviää, että merenrannalla sijaitsevalla alueella onkin suuri esiintymä merimutaa, jota voi käyttää lääkinnällisiin tarkoituksiin. "Koska johtokuntaan ja osakkeenomistajiksi tulee luonnollisesti henkilöitä, jotka muutenkin kuuluvat Haljandin elämän tärkeisiin ihmisiin, kokonaisuus limittyy kaiken aikaa sekä minäkertojan psykologisiin pohdintoihin että liikevoittoa koskeviin kaavailuihin", kirjoittaa Jouko Grönholm Turun Sanomissa. Tahtamaa on Krossin romaaneista ainoa, jossa hän käsittelee Viron uutta itsenäisyyden aikaa 1990-luvulla.

"Hän piteli kynää ilmassa oikean käteni edessä. Ilmeisesti siinä tarkoituksessa, että tarttuisin siihen ja kirjoittaisin nimeni odottavaan paperiin. Mutta jokin säie tuossa erinomaisesti lavastetussa tilanteessa oli ilmeisesti liian kireällä."

Onni on menossa ensimmäistä kertaa päiväkotiin ja häntä jännittää ihan tuhottomasti. Onneksi hoitaja on kiva ja vie Onnin kädestä pitäen toisten lasten luo. Naulakoilla Onni tapaa Aadan, ehkäpä hänestä voisi saada kaverin? Onni ei silti oikein tiedä, että mihin leikkiin tohtii mennä mukaan ja minne istua, ja syöminenkin jännittää kovasti. Miten Onnin päivä etenee? Maria Kuutin ja Saara Söderlundin Onni ja Aada päiväkodissa aloittaa lapsen arkea ja ensikokemuksia käsittelevän sarjan.