Flyktingkrisen vid gränsen mellan Turkiet och Grekland fortsätter. Flyktingar och migration är också ett återkommande tema i skönlitteraturen. I romanen Det här är namnen av den nederländske författaren Tommy Wieringa vandrar en liten grupp utmärglade och namnlösa flyktingar över ett kargt stäpplandskap mot ett okänt mål. När de till sist kommer fram till en liten östeuropeisk stad, ser de ut som levande lik och väcker fasa hos alla. När man dessutom hittar ett avhugget manshuvud bland flyktingarnas tillhörigheter, blir de arresterade av stadens polischef Pontus Beg som börjar utreda deras historia och förflutna. En intelligent och spännande roman om våld och barbari, om civilisationens bräcklighet, och om människans sökande efter en bättre framtid och livets mening.

Måndag 16.3 inleds årets Hela folket läser -kampanj som pågår 16.3-5.4.2020. Under den tiden kan man fritt låna via e-biblioteken tre böcker som ingår i kampanjen. I år är det en finsk och en svensk roman samt en ungdomsbok på finska.

Böcker som ingår i år (Länkarna går till respektive boks sida på Boksampo/Kirjasampo):

Erlandsson, Karin: Missdåd (Schildts & Söderströms)

Kuisma, Hanna-Riikka: Kerrostalo (Like)

Hepo-oja, Briitta: Suomea lohikäärmeille (Otava)

Missdåd (utgiven 2016) är den första boken om Sara Kvist. Hon är en nyutexaminerad journalist som får praktik på en lokaltidnings kontor i en liten österbottnisk stad i början av 1990-talet. Under midsommaren jobbar hon och ska skriva om dansbanor runt om i trakten. Till sin hjälp har hon en sympatisk fotograf som heter Oskar. Några ungdomar hittar ett lik i skogen och Sara måste intervjua den dödes make och familj. Hon dras allt mer in i fallet och samtidigt måste hon ta i tu med sin svartsjuke pojkvän Robert som har ett stall med hästar i staden. Andra boken om Sara Kvist heter Pojken (utgiven 2018).

Hanna-Riikka Kuismas bok Kerrostalo (utgiven 2019) var nominerad till Finlandiapriset 2019. Boken handlar om människorna i ett enormt höghus, en gång stadens stolthet och framtidshopp. Hanna-Riikka skriver bland annat med svart humor om betongbunkerns vardag och bekymmer. Olika människor i höghuset får komma till tals.

Suomea lohikäärmeille (utgiven 2019) är en alternativ historia om 2000-talet i Finland. Det är en fantasybok för ungdomar. Finland är ett konungadöme. Anarkister som är för en republik försöker bryta ner landet. Folket lever fattigt och offrar till regenten. Häxkonster utövas olagligt i landet. Den fattige Tim går på lyseum och hans husdjursdrake rymmer. I och med att draken rymmer träffar han Lynx, som kommer från det rika, välbärgade samhället. De blir förälskade och börjar träffas, men det är inte alla som tycker om det. 

Böckerna kan man fritt låna via allmänna bibliotekens egna e-bibliotek. Man kan också gå direkt till sitt biblioteks e-bibliotek. Det som behövs är ett bibliotekskort med PIN-kod, nätanslutning och en apparat med vilken man kan läsa (t.ex. dator, pekplatta, smart telefon). Böckerna kan läsas direkt på webbsidan eller med appar, t.ex. Biblio och Ellibs. E-böckerna returneras automatiskt efter att lånetiden (28 dagar) gått ut, så man behöver inte tänka på att lämna tillbaka e-böckerna. 

E-biblioteken erbjuder också mycket annat att läsa, se på eller lyssna på. De olika biblioteken har ofta olika regler för sina e-böcker (t.ex. hur många e-böcker man får låna per vecka). Därför vill biblioteken i samarbete med förlagen erbjuda kampanjböcker fritt tillgängligt under en tid. Man vill också sänka tröskeln för användningen av e-biblioteken, då alla kanske inte vet hur man använder tjänsten eller att den finns.

Vänligen kontakta ditt bibliotek ifall du behöver hjälp med att förstå hur e-biblioteken fungerar eller har andra frågor som rör kampanjen. 

Tänk dig att du kommer till skolan och ska rita en teckning med dina kritor. Då upptäcker du en tjock bunt med brev som är skrivna åt dig. Så går det för Hugo i veckans boktips om kritorna som protesterade.

Hugo har fått tolv brev, ett från varje krita i asken. Kritorna är upprörda om det ena och det andra. Svarta kritan, t.ex. tycker inte om att den bara får rita konturer runt saker, som de andra kritorna sedan får färglägga. Lila kritan kommer att helt tappa fattningen om inte Hugo börjar hålla sig innanför linjerna när han färglägger! De gula och orangea kritorna bråkar om vem som är solens rätta färg. Den blåa kritan behöver en paus efter allt den har målat. Ja, de är på riktigt dåligt humör, kritorna. 

Stackars Hugo måste försöka få kritorna på gott humör igen. Men vad ska han teckna för att alla kritor ska känna sig uppskattade och bli glada igen?

Det är en rolig bok av Drew Daywalt med illustrationer av Oliver Jeffers. Boken har 33 sidor. Breven som Hugo får visas på vänstra sidan, medan högra sidan visar helsidesbilder på vad Hugo målat med färgen i fråga. Det är en rolig idé Drew har, att låta kritorna få komma till tals. Boken rekommenderas varmt. Det är en bilderbok, så den passar bra för 3-6 år eller lite äldre som vill läsa själv.

Sylvi Kekkosen (1900–1974) syntymästä tulee 12.3. kuluneeksi 120 vuotta. Hänen ensimmäinen kirjansa julkaistiin 1949, ja vuonna 1952 ilmestyi novellikokoelma Kotikaivolla (Otava). Teoksen kirjoitukset ovat lyhyitä, impressionomaisia muistikuvia kirjailijan lapsuudesta Karjalankannaksella. Aikalaiskritiikki ei yleisesti ottaen ollut kovin suopeaa Sylvi Kekkosen kirjallista tuotantoa kohtaan, vaan hänen teoksiaan pidettiin 50-lukulaisen kotimaisen modernismin aikakaudella vanhahtavina. Kotikaivolla sai kuitenkin Arvostelevan kirjaluettelon Kyllikki Nohrströmiltä positiivisen luonnehdinnan lämpimänä, älykkäänä ja kaikesta turhasta painolastista vapaana kirjana.

"Ei sellaista kylää enää olekaan, se elää vain kuvaajansa mielessä. Monen talven lumet ovat jo sataneet sen harmaitten kattojen päälle ja vinoaidoilla jaettu laakea viljelysaukeama on joutunut toisen valtakunnan hallintaan." (Novellista "Kylä")

Koko kansa lukee -kampanja tulee taas 16.3.–13.4.2020. Kirjastojen ja kustantajien yhteistyössä toteuttaman kampanjan aikana lähes minkä tahansa suomalaisen yleisen kirjaston kortin haltija voi tutustua kolmeen e-kirjaan rajoituksetta. Kampanjakirjat löytyvät mm. eKirjastosta, joka on yleisten kirjastojen yhteinen e-kirjasto. Löydät sieltä myös paljon muuta luettavaa, katseltavaa ja kuunneltavaa. Kampanjakirjoista yksi on suomenkielinen nuorille suunnattu ja kaksi aikuisille, suomeksi ja ruotsiksi.


Kampanjakirjat (linkit vievät kuvailutietoihin Kirjasammossa):


Hanna-Riikka Kuisma: Kerrostalo (Like
 2019)
Briitta Hepo-oja: Suomea lohikäärmeille (Otava 2019)

Karin Erlandsson: Missdåd (Schildts & Söderströms 2016)

Koska eri kirjastoilla on omat e-kirjavalikoimansa ja rajallinen määrä yhtäaikaisia lainausoikeuksia, suosittuun e-kirjaan ei tavallisesti heti pääse käsiksi. Yksi kampanjan eduista lainaajalle onkin varausjonon välttäminen. Tavoitteena on myös madaltaa kynnystä e-kirjojen käyttöön sekä edistää kirjastojen ja kustantajien yhteistyötä.

Kampanjakirjan lainaamiseen tarvitset vain käyttämäsi kirjaston kortin, verkkoyhteyden ja lukemiseen soveltuvan laitteen. Kirjoja voi käyttää monella tapaa: oman kirjaston sivujen kautta tai e-kirjasovelluksilla (Ellibs tai Biblio, ladattavissa puhelimen sovelluskaupasta), kirjat voi myös ladata omalle laitteelle. Laina-ajoista ei tarvitse huolehtia, sillä kirjat palautuvat automaattisesti laina-ajan päätyttyä.

Päivitys 30.3.: Kampanja-aikaa on pidennetty viikolla, alla olevassa kuvassa näkyy vielä alkuperäinen aika.

Tuomas Aitonurmi / Kirjasampo

Lisätietoja:
Kirjastot.fi:n tiedote
eKirjasto
Kirjastokaistan kampanjavideo

Hertta sujahtaa jääkiekon maailmaan ja vauhtia piisaa, kun jäälle luistelevat IC Fiksut Muksut. Turnajaisten tuoksinassa pääset Hertan kanssa testaamaan tietojasi jääkiekosta. Tiedätkö millaisia varusteita jääkiekkoilija käyttää, milloin tuomari puhaltaa pilliin ja mitä tarkoittaa ylämummo? Entä pelataanko jääkiekossa alivoimaa vai halivoimaa? Niina Veittikosken Hertta pelaa jääkiekkoa.

Jana Novak on tyttö, joka on aina saanut kuulla karuja kommentteja pituudestaan ja laihuudestaan. Sitten tapahtuu se, josta moni tyttö unelmoi, mallitoimiston kykyjenetsijä iskee silmänsä Janaan huvipuistossa. Jana päättää käydä toimistolla katsomassa tilanteen, ja tuosta reissusta alkaa rumba, joka vie hänet syvälle mallimaailman pyörteisiin. Mutta kaikki ei ole kultaa mikä kiiltää, eikä mallien työ ole todellakaan hohdokasta ja helppoa elämää. Kun väsymyksen selättämiseen tarvitaan apuja purkista ja sopimusten toivossa käydyt tapaamiset menevät oksettaviksi ja mieltä järkyttäviksi, täytyy koko hommaa pohtia uudelleen. Juno Dawsonin koukuttava, vetävä ja viihdyttävä Mallikappale on ahmittava yhdellä istumalla.

Till Eulenspiegel är en mytomspunnen figur i den tyska folkloren. Berättelserna om den kringflackande gycklaren och sanningssägaren uppstod ursprungligen på 1500-talet, men Eulenspiegel fortsätter att fascinera läsare och inspirera konstnärer än i dag. I sin roman Tyll från 2017 förflyttar den tyska författaren Daniel Kehlmann Eulenspiegel tre hundra år framåt i tiden, till det trettioåriga krigets dagar. Ett ”djupt rörande, brutalt, modernt, romantiskt tyskt epos”, skrev Der Spiegel om Tyll som är med på den långa listan för International Booker-priset 2020, och ska dessutom bli Netflix-serie.

Maaliskuussa valon määrä kasvaa vähitellen. Ruotsalaiskirjailija Agneta Pleijel (s. 26.2.1940) kertoo romaanissaan Kevään valoa (Otava 1990, suom. Saara Villa) Ingertistä ja hänen perheestään, jossa on paljon näkymätöntä ja puhumatonta. Nuori tyttö yrittää ymmärtää aikuisten maailmaa, edellisten sukupolvien tekoja, rakkauden kiemuroita. "Kirja on maalailevan runsas. Siinä annetaan lukijalle monenlaisia kielikuvia ja vertauksia, tarinoita ja johtolankoja. Silti teos on myös äärimmäisen tiheä: kaikki kytkeytyy toisiinsa", kuvataan romaania Nono-blogissa.

"Parhaat tarinat käsittelevät alkamista. Tarinaa siitä miten minä synnyin en ollut kuullut aikaisemmin. Joskus oli vaikea käsittää mitä Siiri oikein halusi sanoa, sillä hän vuoroon huusi, vuoroon kuiskaili ja sitten hän itki."

Johanna Spyri som egentligen hette Johanna Louise Heusser (1827-1901) var en schweizisk författare som skapade barnboksklassikern Heidi (uttalas Haidi), som kom ut i början av 1880-talet. Heidi har sedan kommit ut i många olika format och översättningar, både som böcker och film och som TV-serie. Veckans boktips handlar om Heidi, återberättad i lättare version av tyskan Maria Seidemann (1944-2010). Jutta Knipping har bidragit med vackra målade bilder. Marie Helleday Ekwurtzel har översatt till svenska.

Heidi handlar om en liten flicka som inte har några föräldrar. Hon kommer med sin moster till en liten alpby. Mostern kan inte ta hand om henne utan Heidi måste istället bo hos sin farfar uppe på ett berg. Farfar är en sur gubbe som bor ensam med sina två getter. Inte vet väl han hur man tar hand om små flickor? Men han accepterar Heidi. Och Heidi träffar en pojke som heter Peter, som vallar getterna uppe på berget. De kommer snart bra överens. Men det är bara på sommaren som Peter kommer för att valla getter. På vintern går han i skolan.

På våren kommer mostern för att hämta Heidi. Hon ska flytta till ett hus i en stor stad som heter Frankfurt. Heidi ska vara sällskap till Klara, en flicka som är sjuk och sitter i rullstol. Heidi vill inte! Men mostern är envis. Klaras mamma är död och pappan är en av de rikaste i Frankfurt. Hushållet sköts av den stränga fröken Rottenmeier och den snälla betjänten Sebastian. Heidi blir fort kompis med Klara. Men fröken Rottenmeier tycker Heidi inte alls om. Sebastian bär Klara upp och nerför trapporna. Heidi har aldrig gått i skola, men nu får hon lära sig läsa och skriva tillsammans med Klara.

Visst har Heidi roligt med Klara, men hon längtar hem jättemycket till farfar och getterna och Peter. Hon vet inte om hon någonsin kommer att få träffa dem igen. Hon längtar så mycket att det gör ont i henne.

Det är en fin berättelse om lilla Heidi. Och det är lätt att förstå varför boken har blivit en klassiker. Trots alla översättningar och olika versioner har grundhistorien behållits. Den här versionen har kommit ut på förlaget Hegas, som ger ut lättlästa böcker för barn och ungdomar. Boken ingår i en serie som de kallar "Våra klassiker". Andra böcker som hittills kommit ut i samma serie är Peter Pan, Nils Holgersson, Trollkarlen från Oz, Pinocchio och De tre musketörerna. Heidi är den senaste boken i serien, men det kommer säkert flera klassiker som återberättats på ett lättare sätt.

Hegas använder en skala från ett till fem på sina böcker. Heidi hör till nivå 4, för dem som vill lära sig några svåra ord och ett språk som ställer lite högre krav på ordförråd och grammatik. Boken har ca 60 sidor. Bilderna av Jutta Knipping är färgstarka och fina. Boken rekommenderas varmt för nya generationer. Kan passa som högläsningsbok t.ex. i skolan eller för barn som kommit lite längre i sin läsförståelse.