Veckans boktips handlar om pojken Tom Gates. De som gillade att läsa om Greg Heffley i Dagbok för alla mina fans, kommer även att gilla att läsa om Tom Gates. Han tycker om att skriva och teckna om sin vardag. Det handlar om skolan, vad som händer hemma, den irriterande storasystern Delia, kompisen Derek och deras jobbiga klasskompis Marcus. Tom sitter bredvid Amy i skolan, och det tycker han mycket om. Han är lite förtjust i Amy.

I den här boken, som är den andra i serien, söker Tom och Derek en trummis till sitt nya band Dogzombies. Tom får tandvärk och så gör klassen en utflykt ut i naturen. Dogzombies får en spelning på ett äldreboende och så ska Toms pappa fira sin födelsedag. Det är mycket som händer i Toms liv. Tom är duktig på att komma med påhittiga ursäkter för att ta sig ur olika knipor.

Det är brittiska Liz Pichon som har skrivit serien om Tom Gates. Det är också hon som har ritat alla små och stora teckningar i boken. Ibland kan det bara ett litet huvud av Tom, ibland ögon som stirrar eller andra små detaljer. Bilderna kan även vara stora som en hel sida. Liz använder sig av olika fonter och ibland kan ett ord stå i versaler eller tjocka bokstäver. Boken har 340 sidor, men de många bilderna och olika fonterna gör att det ändå inte tar så lång tid att läsa boken. Den är ganska lättläst. Hittills har det kommit nio böcker om Tom Gates. Böckerna rekommenderas i åldern 9-12 år.

Här följer böckernas ordning:

1. Tom Gates fantastiska värld

2. Tom Gates bästa ursäkter (och andra bra grejer)

3. Tom Gates - Allt är underbart

4. Tom Gates (nästan bara) smarta idéer

5. Tom Gates är helt suverän (på vissa grejer)

6. Tom Gates extra roliga grejer (eller inte)

7. Tom Gates - En liten gnutta tur

8. Tom Gates - Ja! Nej. (Kanske...)

9. Tom Gates - Bäst i klassen (typ)

Tiistaina kuolleen kirjailija Ilpo Tiihosen (1950-2021) tuotanto on laajuudessaan vaikuttava. Palkittujen runokokoelmien ja lastenrunokokoelmien rinnalla hän kirjoitti mittavan määrän kuunnelmia, librettoja sekä näytelmiä teatterin lavoille ja televisioon. Tiihosen runokokoelmista yksi hienoimmista on Hyvät, pahat ja rumat (WSOY 1984). Kaupungin syrjäkujien rosoisesta elämästä ammentava teos on Kalliossa pitkään asuneen runoilijan kunnianosoitus kaupunginosan kielelle, kulttuurille ja elämäntavalle. Teemu Helle kirjoittaa blogissaan: ”Tekisi mieli sanoa, että jos Kirsi Kunnas kirjoitti loruja lapsille, Tiihonen kirjoittaa niitä aikuisille. Ne lorut kertovat elämän varjopuolista, joskus kuiskien, joskus huutaen, joskus varoittaen ja joskus kehottaen.”

Yön enkeli on jäänyt rappusille
reppu selässään
ja odottaa
ja likaisin kynsin kaivaa
hurmaavia korviaan

ja hänen mukanaan on lasti
ikuisesti kuumaa vettä
paljon hampaita ja jalkoja
ja pitkää piuhaa niille
joilla pääsi brakaamaan

         ja niin käy tänä jouluyönä
pimeimpänä hetkenä -
            pamahtavat auki
roskalaatikoiden kannet ammolleen
ja sata kaveria nousee
    ilman papereita
                        suoraan taivaaseen.

(Likainen enkeli)

Nästa sommar är det hundra år sedan Åland blev självstyrt! Var med och fira jubileumsåret Åland 100 – läs en bok av en åländsk författare! Som åländsk sommarläsning rekommenderar Boksampo den härliga feelgood-romanen Breven från E av Pernilla Lindroos. "I Breven från E får vi möta tre helt olika kvinnor vars liv flätas samman via den gemensamma och nu bortgångna väninnan Ellen. I varsitt brev från Ellen får de olika uppdrag att utföra […] Under läsningens gång flyter hemligheter och sorger upp till ytan, något som sedan förenar de tre kvinnorna på ett djupare plan. Det här är en varm, romantisk och välskriven roman med ett större djup än man till förstone kanske tror. Karaktärerna är trovärdiga och handlingen spännande. En bok att sluka och njuta av", skrev BTJ om boken i sin recension.

Iida Rauman (s. 1984) toinen romaani Seksistä ja matematiikasta (Gummerus 2015) kertoo kahdesta nuoresta aikuisesta: matemaatikko Erikasta ja sukupuolensa korjanneesta biologian opiskelijasta Tuovista. Heidän rinnallaan keskeinen hahmo on myös molempien ystävä valokuvaaja Annukka. Traumaattisen raiskauksen kokenut huippuälykäs Erika eristäytyy ja syrjäytyy tapahtuman seurauksena, mutta löytää lohtua matematiikan järjestelmällisestä kauneudesta. Hän kohtaa samankaltaisesta yksinäisyydestä kärsivän Tuovin, joka on ahdistunut maailman ja ympäristön tilasta. Henkilöhahmoja syvennetään monilla takaumajaksoilla heidän menneisyyteensä ja perhetaustaansa. Suvi Ahola kirjoittaa Helsingin Sanomien arviossaan ”Rauma tarkastelee ihmistä biologisena olentona, jolle kulttuuri ja tiede ovat tapoja luoda järjestystä kaaokseen, ja samaan tähtää hänen mukaansa seksi.”

”Kirjasto: rauhan, loisteputkivalon ja aakkosellisten hakemistojen paratiisi. Kirjasto: turvallinen piste maailmankaikkeudessa, jossa kaikki on sekavaa, kamalaa ja vailla tarkoitusta.
Hän päätti, ettei kirjasto ollut vain erinomainen kuva modernin maailman ihanteille (siististi luokiteltu, aakkostettu ja numeroitu) vaan että se ilmensi peri-inhimillistä tarvetta nimetä ympäröiviä asioita (peri-inhimillistä, vaikka Janette olisi epäilemättä julistanut, ettei mitään peri-inhimillistä ollut.) Tuskinpa metsästäjäkeräilijätkään selvisivät, jolleivat osanneet tunnistaa syötäviä kasveja, kirjastossa nimeäminen oli samanlaista, kunnioittavaa. Liiku kirjojen keskellä kuin metsässä, hän mietti ja tunsi kiitollisuutta ympäröivästä hiljaisuudesta, valppaasta ja tiheästä.”

”Minusta kuoppa maassa ei ole niin surullinen asia kuin isästä. Maakuopassa voi olla vaikka aarre. Niin kuin mummi.”

Tiitus ja Tilda ovat kaksosia. Neljä vuotta, jouluna viisi. Yksi Tiituksen ja Tildan suosikkiasioista on se, kun isä nauraa: silloin isän poskiin tulee hauskat kuopat, joihin Tiituksen ja Tildan peukalot sopivat täydellisesti.

Kun mummi kuolee, kuopat isän poskilta katoavat, eivätkä kaksoset enää tiedä, mihin painaa peukalonsa. Kaksoset yrittävät ilahduttaa isää: he muun muassa pukeutuvat toistensa vaatteisiin ja kaivavat puutarhan täyteen aarrekuoppia. Mikään ei kuitenkaan toimi. Isä ei oikein tunnu huomaavan, mitä kaikkea Tiitus ja Tilda puuhaavat, ja äidin lähdettyä työmatkalle ei kukaan kutsu edes ajoissa syömään. Isällä on ikävä mummia, kaksoset puolestaan kaipaavat isää ja tämän naurua.

Maarit Lallin kirjoittama ja Sanna Manderin värikkäästi kuvittama Tiitus ja Tilda – Hymykuopat käsittelee läheisen menetystä lämpimästi ja kauniisti. Kaipaus ei välttämättä olekaan paha asia, vaan merkki siitä, että jotakuta on rakastettu oikein paljon. Ja kenties isäkin saa vielä poskilleen iloiset kuopat…

Kommer du ihåg romanen Svärdet och spiran? Den över tusensidiga bestsellern om ett medeltida katedralbygge i 1100-talets krigshärjade England? Nu har romanen fått en prequel! Boken Aftonen och morgonen kom ut ifjol och den utspelar sig på 900-talet, under den mörka medeltiden. Nu får vi veta vad som hände i byn Kingsbridge innan katedralen byggdes! – Ken Follett, författaren till Katedralserien, fyller år i dag!

Slajm! Det är vad det handlar om i veckans boktips. Eller slime om man vill kalla det enligt den engelska termen. Ned är en pojke i rullstol som bor på en ö där de vuxna är elaka mot barnen. T.ex. stjäl glassbilens förare pengar från barnen, men de får ingen glass att äta. I leksaksaffären jobbar två tvillingar som säljer slarviga leksaker och rektorn för skolan hittar på en massa regler för att straffa barnen. Men den elakaste på ön är Neds storasyster! 

Ned badar bara en gång i året, i ett riktigt badkar. Han råkar hitta hundratals glasburkar med allt möjligt äckligt som man kan tänka sig. Navelludd, malda insekter, snor, gyttja... Några burkar innehåller sånt som man inte ens vet vad det är. Ned lyckas hitta systerns plan som går ut på att hälla allt äckligt i badkaret, fylla på med vatten och bubblor och sedan ska Ned få bada! Men han bestämmer sig för att göra ett bad åt sin syster i stället. Så Ned tömmer alla burkar i badkaret och plötsligt förvandlas de till en stor gelé-liknande blobb som kan förvandla sig till vad som helst. En val, en fågel, precis vad som helst kan den bli. Ned kallar den Slajm. Slajm kan prata redan från början och tillsammans med Ned ger de sig av på en resa över ön för att hämnas på alla elaka vuxna! 

David Walliams har skrivit många populära böcker för barn, bland andra Ismonstret om en mammut, Stinkis om en mycket illaluktande man och Midnattsgänget om barn på ett sjukhus. Boken är roligt illustrerad i svartvitt av Tony Ross, som har illustrerat många böcker, men också själv skrivit många böcker, bland annat om den envisa lilla prinsessan som vill få sin vilja igenom till varje pris. Boken har drygt 300 sidor, men har en åldersrekommendation på 7-9 år. Ifall barnet inte orkar läsa 300 sidor (som är rikligt illustrerade), kan högläsning passa bra.

Här finns en bokhylla med Walliams böcker:

David Walliams böcker