Bergets skugga
Samtida recension
Resonerande bokkatalogen gavs ut av Statens biblioteksbyrå mellan åren 1923-1961 och av Skolstyrelsens biblioteksbyrå mellan åren 1962-1988. Den delades ut som bilaga till Svenskbygden. Tidningen innehöll korta recensioner av ny, svenskspråkig litteratur och användes som hjälpmedel vid bibliotekens bokval.
Recension i Resonerande bokkatalog
Upphovsman
Utkommit i nummer
6/1987
Recension
”Det här ska vara en ytlig bok, har jag tänkt.”, proklamerar Benedict Zilliacus på sida 68 i ”Bergets skugga”. Den tanken har han nu inte riktigt lyckats förverkliga. Ofta präglas också hans ytligaste bilder av något tredimensionellt. Och genomgående är hans formuleringskonst stimulerande.
Allt i den här boken sammanfaller väl inte med mina egna upplevelser. Krigsåren betraktat jag nog snarare som Tor Högnäs än som B.Z. – vilket inte hindrar att jag med intresse läser också den senares, krigiska hågkomster. De inleder boken och kommer i någon mån att dominera den – också om skuggan från berget i Karelen symboliserar mer än Tali-drabbningarna sommaren 1944. Men då B.Z. påpekar att hans krigsupplevelser skärpt hans blick för en fredlig tillvaros ljuspunkter, känner jag igen tanken. Och det som jag skattar speciellt högt i den här boken är författarens ärliga uttryck för livslust och livsglädje . Här möter något ovärderligt allmänmänskligt som förtjänar uppmärksammas.
Våra välfärdssamhällen tycks ju inte lyckas med att öppna människornas ögon för den glädjen.
Allt i den här boken sammanfaller väl inte med mina egna upplevelser. Krigsåren betraktat jag nog snarare som Tor Högnäs än som B.Z. – vilket inte hindrar att jag med intresse läser också den senares, krigiska hågkomster. De inleder boken och kommer i någon mån att dominera den – också om skuggan från berget i Karelen symboliserar mer än Tali-drabbningarna sommaren 1944. Men då B.Z. påpekar att hans krigsupplevelser skärpt hans blick för en fredlig tillvaros ljuspunkter, känner jag igen tanken. Och det som jag skattar speciellt högt i den här boken är författarens ärliga uttryck för livslust och livsglädje . Här möter något ovärderligt allmänmänskligt som förtjänar uppmärksammas.
Våra välfärdssamhällen tycks ju inte lyckas med att öppna människornas ögon för den glädjen.