Utskärs

Denna bok utgör ett glädjande bevis för den gamla sanningen att den som har någonting att säga, även i regeln är värd att lyssna till. Förf. berättar om en fastlandsbo, som mottager klockarsysslan i en av utskärssocknarna i Åboland – det är ingen konst att lokalisera ”Kyrktallö” församling, men vi skola ej yppa hemligheten, den må läsaren själv komma underfund med. För den unge mannen blir livet ute i skärgården en upplevelse; till en början är han beklämd inför isoleringen, menföret, svårigheterna där ute i ensamheten och befolkningens ofta kärva slutenhet. Men småningom lever han sig in i den nya miljön, och han skildrar detaljer ur vardagens och söndagens liv åskådligt och icke sällan med en poetisk flykt och ett äkta tonfall, som knappast kan lämna läsaren oberörd. Boken är tydligen framsprungen, icke blott av lust att författa, den utgör lika mycket en vädjan till fastlandsbor och myndigheter att mera än hittills behjärta de hårda villkor, som bestämma livsföringen ute på klippöarna. Det är sannolikt i överensstämmelse med denna idé som förf. ej lagt huvudvikten vid händelsesammanhanget, situationerna skola verka i sig själva, utan att i litterär mening bindas vid varandra.
Boken är värd all uppmärksamhet, ty den utgör ett gott tillskott till skildringarna från vår svenska skärgård.