Att vara dräng

Birger Vikströms originella och galghumoristiska författarskap vann redan vid hans första framträdande livlig anklang bland både publik och kritik. Han nya bok "Att vara dräng" ger ett nytt prov på hans träffsäkra och handfasta skildringskonst.
Av bokens två berättelser skildrar titelnovellen med många dråpliga poänger hur en ung grabb, som siktar på att bli trädgårdsarbetare, av sin arbetsgivare luras att i stället ta plats som dräng på hans gård och där å det skamligaste utnyttjas. Den längre berättelsen, "Baracken", berättar om en säsong i ett skogshuggarläger, där ett gäng sammanblåsta individer, alla mer eller mindre tillhörande den kategori människor som författaren kallar "näringslivets lösdrivare" sysslar med det för samhället så viktiga jobbet att hugga skog för att rädda bränslesituationen i städerna. Förf. ser med humor och sympati på dessa karlar, vilka med alla sin oansvarighet och asocialitet dock fyller en så viktig uppgift i samhällslivet. För vilka arbetare med ordnade förhållanden och stadig sysselsättning skulle väl vara villiga att ge sig ut i obygden och slita ont när situationen kräver det? Den i och för sig skarpa satiren i Vikströms skildringar mildras av en gudabenådad humor och ett strålande humör.

(baksidestext)