Tarzans hjärta talar
Samtida recension
Resonerande bokkatalogen gavs ut av Statens biblioteksbyrå mellan åren 1923-1961 och av Skolstyrelsens biblioteksbyrå mellan åren 1962-1988. Den delades ut som bilaga till Svenskbygden. Tidningen innehöll korta recensioner av ny, svenskspråkig litteratur och användes som hjälpmedel vid bibliotekens bokval.
Recension i Resonerande bokkatalog
Upphovsman
Utkommit i nummer
6/1925
Recension
”Tarzans hjärta talar” är den åttonde delen i den oändliga serien av Tarzanböcker och tillsvidare, tror jag, den sista. Här berättas om huru Tarzan, apornas son, förälskar sig i en ung aphona. Därpå rövar han bort en liten negerpojke för att ”adoptera” honom men återlämnar snart gossen till hans mor. Han utkämpar farliga strider emot trollkarlar, spetälska m.m., men räddas alltid på något underbart sätt ur de farligaste äventyr. Man har mera en känsla av att se en film än av att läsa en bok. Då författaren undviker alltför hemska och bloddrypande beskrivningar, är boken säkert fullkomligt oskadlig. Ur litterär synpunkt är den fullkomligt värdelös, en intetsägande kopia av Djungelboken.