Konstiga huset

Konstiga huset är Agatha Christies opus 49 och visar hennes fenomenala förmåga att ständigt förnya sig. När det gäller att spinna en intrig och locka läsaren med sig runt det ena hörnet efter det andra utan att avslöja var och hur vandringen skall sluta kan ingen överträffa den numera suveräna drottningen i engelsk detektivlitteratur. Men därtill har Agatha Christie den äkta romanförfattarinnans blick för det mänskliga i alla dess skiftande uppenbarelseformer; med några korta, koncisa streck skisserar hon en figur så att den blir levande (ibland, för den delen, också död) för ens ögon. I denna roman är figurgalleriet alldeles särskilt intressant och skiftande. Det är tre generationer av den ursprungligen grekiska familjen Leonides som bor i det konstiga huset. När den gamle, bottenlöst rike Aristide Leonides dör av en dos gift står det klart att mördaren måste vara någon medlem av familjekollektivet. Men vilken? Det blir författarinnans sak att undan för undan pröva de olika misstänkta för att slutligen utpeka den skyldiga. Och läsaren deltar fascinerad i husundersökningen.