Bokens titel. Om boken utkommit under olika titlar, visas här den första titeln.
Vi
Typ
romaner
Klicka här om du vill veta mer om författaren och om författarens övriga verk.
Olika pärmbilder visas stora om du pekar eller klickar på den lilla bilden.
Beskrivning
Jevgenij Zamjatins Vi [1924] var den första moderna dystopiska romanen – den direkta förebilden till både Aldous Huxleys Du sköna nya värld och George Orwells 1984.
Boken utspelar sig i en totalövervakad stat innanför glas. En profetisk satir över Stalins Sovjet, där boken förbjöds. Men Zamjatins dystopiska visioner av en framtida övervakningens diktatur tog lika mycket intryck av väst: den första versionen av boken skrevs i England under första världskriget.
Vår tids registrering av allt privatliv har gjort denna ryska klassiker kusligt aktuell. Här i översättning av Sven Vallmark och med ett nyskrivet förord av författaren och översättaren Nils Håkanson.
JEVGENIJ ZAMJATIN [1884–1937] var en rysk prosaförfattare, dramatiker, skeppsbyggnadsingenjör och revolutionär. Romanen Vi [Мы, 1924] var det första ryska verk som förbjöds av den sovjetiska censuren. 1931 emigrerade Zamjatin till Paris.
(Modernista)
Är vi på väg mot teknokratins och kollektivismens diktatur? Med kuslig klarsyn skildrar Sovjetförfattaren Eugen Samjatin framtidssamhället i romanen Vi, föregångaren till böcker som "1984" och "Kallocain".
I Den Enda Staten, innanför Muren, är all individuell frihet avskaffad. Medborgarna har inga namn, endast nummer. Deras tillvaro är totalt mekaniserad och i varje detalj reglementerad. Polishelikoptrar och elektroniska ögon vakar ständigt över dem. Också kärleken är statskontrollerad, inordnad i ett abonnemangssystem med skära kuponger för en kvällstimmes samlag. Men helt har man inte övervunnit den mänskliga naturen. D-503, manlig konstruktör av rymdfarkoster, råkar i en svår konflikt när han förälskar sig i I-330, en kvinna som öppet trotsar Den Enda Staten.
Eugen Samjatin (1884-1937) var aktiv kommunist och en av de mest uppburna författarna i Sovjet, tills han skrev Vi i början av 20-talet. Boken blev aldrig publicerad där och han tvingades i landsflykt.
"Den har en handling som bränner i sin satiriska klarhet. Koncentrationen kunde inte vara strängare, den språkliga utformningen inte intensivare, balansen inte mera fulländad. Samjatin lyckades med vad hans efterföljare, de må vara märkliga som Huxley, Orwll, Jünger och Karin Boye, inte riktigt gick i land med: hans utopiska värld lever och andas. Den saknar inte ens en kall lockelse. Därav dess ojämförlighet som slutbild av en totalitär, mekaniserad och steriliserad tillvaro."
Karl Vennberg i Aftonbladet
(baksidestext, Aldus/Bonniers 1971)
Boken utspelar sig i en totalövervakad stat innanför glas. En profetisk satir över Stalins Sovjet, där boken förbjöds. Men Zamjatins dystopiska visioner av en framtida övervakningens diktatur tog lika mycket intryck av väst: den första versionen av boken skrevs i England under första världskriget.
Vår tids registrering av allt privatliv har gjort denna ryska klassiker kusligt aktuell. Här i översättning av Sven Vallmark och med ett nyskrivet förord av författaren och översättaren Nils Håkanson.
JEVGENIJ ZAMJATIN [1884–1937] var en rysk prosaförfattare, dramatiker, skeppsbyggnadsingenjör och revolutionär. Romanen Vi [Мы, 1924] var det första ryska verk som förbjöds av den sovjetiska censuren. 1931 emigrerade Zamjatin till Paris.
(Modernista)
Är vi på väg mot teknokratins och kollektivismens diktatur? Med kuslig klarsyn skildrar Sovjetförfattaren Eugen Samjatin framtidssamhället i romanen Vi, föregångaren till böcker som "1984" och "Kallocain".
I Den Enda Staten, innanför Muren, är all individuell frihet avskaffad. Medborgarna har inga namn, endast nummer. Deras tillvaro är totalt mekaniserad och i varje detalj reglementerad. Polishelikoptrar och elektroniska ögon vakar ständigt över dem. Också kärleken är statskontrollerad, inordnad i ett abonnemangssystem med skära kuponger för en kvällstimmes samlag. Men helt har man inte övervunnit den mänskliga naturen. D-503, manlig konstruktör av rymdfarkoster, råkar i en svår konflikt när han förälskar sig i I-330, en kvinna som öppet trotsar Den Enda Staten.
Eugen Samjatin (1884-1937) var aktiv kommunist och en av de mest uppburna författarna i Sovjet, tills han skrev Vi i början av 20-talet. Boken blev aldrig publicerad där och han tvingades i landsflykt.
"Den har en handling som bränner i sin satiriska klarhet. Koncentrationen kunde inte vara strängare, den språkliga utformningen inte intensivare, balansen inte mera fulländad. Samjatin lyckades med vad hans efterföljare, de må vara märkliga som Huxley, Orwll, Jünger och Karin Boye, inte riktigt gick i land med: hans utopiska värld lever och andas. Den saknar inte ens en kall lockelse. Därav dess ojämförlighet som slutbild av en totalitär, mekaniserad och steriliserad tillvaro."
Karl Vennberg i Aftonbladet
(baksidestext, Aldus/Bonniers 1971)
Ämnen och teman
Personer, aktörer
Platser för händelserna
Tidpunkt för händelserna
Ämnesordskedjor
Ämnesord
Originalspråk
Uppgifter om originalutgåvan av verket samt den första översatta utgåvan på svenska och/eller finska. Här visas också uppgifter om eventuella nyöversättningar och ibland även uppgifter om översättningar till andra språk än finska och svenska.
utgivningar
Namn
Utgivningstid
Sidantal
238
Förlag
Språk
Översättare
Lisätietoja
Ny utg.: Aldus/Bonnier, 1971
Modernista, 2015
Modernista, 2015