Bokens titel. Om boken utkommit under olika titlar, visas här den första titeln.
Den grå gården
Typ
romaner
Klicka här om du vill veta mer om författaren och om författarens övriga verk.
Beskrivning
Den grå gården som härmed framlägges för svensk publik har hämtat sitt motiv från det finsk-ryska gränslandet, det för oss svenskar så okända men just nu så aktuella Karelen. Det är en gripande och medryckande berättelse om människoöden på stranden av Ladoga, där dunkla rykten och stundom förskrämda flyktingar från landet på andra sidan gränsen även under djupaste fred ge livet en kuligt förtätad bakgrund. På Tyrni-gård bo gränslandsbonden Grégor och hans hustru Hilkka med påbrå västerifrån, men karelsk lättlynthet och oböjligt tavastesinne trivas ej alltid väl samman, och då en ung kvinna, en flykting från den ryska sidan, kommer vandrande, blir hon oförvållat anledning till den grå gårdens tragedi. Berättelsen tonar dock ut i ett hoppfullt durackord, i förvissningen om att även den längsta vinter följes av vår, då kylan viker och isarna brista.
Förf., Signe Stenbäck-Lönnberg, vars modersmål är svenska, tillhör en gammal diktarsläkt och har bakom sig en diktsamling och ett antal romaner på svenska och finska, bl. a. en finsk upplaga av den nu föreliggande, vilken i sitt hemland blivit en litterär framgång. Hon är även en omtyckt radiotalare och publicist, och det är att vänta, att äktenskaps- och folklivsskildringen Den grå gården skall vinna uppskattning även hos svensk publik, särskilt som förf. själv levat bland och kommit nära de gränsbor hon skildrar.
(baksidestext, Dagens Böcker 1942)
Förf., Signe Stenbäck-Lönnberg, vars modersmål är svenska, tillhör en gammal diktarsläkt och har bakom sig en diktsamling och ett antal romaner på svenska och finska, bl. a. en finsk upplaga av den nu föreliggande, vilken i sitt hemland blivit en litterär framgång. Hon är även en omtyckt radiotalare och publicist, och det är att vänta, att äktenskaps- och folklivsskildringen Den grå gården skall vinna uppskattning även hos svensk publik, särskilt som förf. själv levat bland och kommit nära de gränsbor hon skildrar.
(baksidestext, Dagens Böcker 1942)
Originalspråk
Textutdrag
Asko, ende sonen på Tyrni-gård, är lingul i luggen och stor och stark för sina åtta år. Han har ett runt barnansikte, håret sveper i ljusa skyar kring en hög och vit panna. Han ser lyhörd och vaken ut, men den stålgrå blicken är fjärrskådande och fylld av undran. Ett ensamt barns aldrig sinande frågor brinner i de ögonen.
Uppgifter om originalutgåvan av verket samt den första översatta utgåvan på svenska och/eller finska. Här visas också uppgifter om eventuella nyöversättningar och ibland även uppgifter om översättningar till andra språk än finska och svenska.
utgivningar
Namn
Undertitel
en gränshistoria från Aunus-tågets tid
Första publikation
ja
Utgivningstid
Sidantal
213