Den åttonde dimensionen

Unga vuxna. Det slingrande äventyret med Anton, Camilla, Sara, Neradel och Bim som huvudpersoner löper parallellt i den verkliga världen och Cirkusrosa. Den åttonde dimensionen innehåller fantasygenrens alla ingredienser - allt är mycket detaljerat och i minsta detalj beskrivet. För att allt ska avslutas på bästa sätt måste båda världarnas resa sluta lyckligt, vilket de också gör efter många förvecklingar. Relationerna mellan personerna som beskrivs är långt ifrån enkla och författaren vill visa att det ofta finns en förklaring till varför så är fallet. Slutet öppnar också för en eventuell fortsättning. De otaliga detaljerna och alla ingående beskrivningar förtar dock mycket av läsupplevelsen och kräver koncentration och uthållighet av läsaren. Talspråket är yvigt, ibland väldigt grovt, den täta upprepningen av ord och uttryck gör intrycket ansträngt och syftningsfelen är många. Författarens ambition att göra situationer spännande och föra berättelsen vidare tappar kraft med de långa, ordrika meningarna som gör berättelsen för lång. Det är dock lätt att se bilder framför sig när man läser och boken skulle kunna fungera som inspiration till en film eller tecknad serie.