Hund skenar glad

Och släckt var allt
Det föll en diamant
Det blir stilla
Herre, o giv mig
Jag går i Guds tempel
Jag är liten kinaman
Grotesk är din rustning
Tvinnar, tvinnar tråden
Hetsad och jagad
Som örters sängar

Ur QUOSEGO (1928-29)
Dagsklart, ormlikt
Jesus piskar stormen
Charles Chaplin
Vi jagar efter slattriga hästar
Inte skriver vi
Mina öron trötta
Det springer över tangenterna
Minut och en minut
Högre upp att spela
Det förlorades kronor
Du människotrasa
Om han drunknat?
Jag gick hemåt
Jag kom till mitt rum
Han kom in
Den gamla villan
Mjölkhandelns Johansson

Ur KIRI-RA! (1930)
Markens träds grenar
Denna morgon
Calta brinner
En dräng som kör ut
I det slocknandes
Natt tung
Det är när lampor
Hoppa, skratta
De döda

II

Ur SOLGRÖNT (1933)
Som en lampa
Piga och präster
Det är en sorgs
Det skall bli spytt utur hjärtat
Jag tog glädjens
Jag vill / att automobiler
Vi ryttare av molnens
Döda marscherar
Det dansar det skrattar
Ett fång med rosor
Modernt:
Nej, vad tjänar
En pojke står
Evig ro bär det levandes
Ur grav kom du
Död och liv dansar
Att det är så oändligt
Alla lögner, felsteg
Skall vi gå under?
Vi kungar, Abrakadabrien
Jag skulle gått in i min glädjes

III

Ur FÅGEL BADAR SNART I VATTNEN (1934)
O denna ljusa vår
Döds minne
Sångerna är
Jag - en sångs gick ut
van der Lubbe

Ur ATT SYNDENS BLÅA NAGEL (1936)
Här där fågel flyger
Det var en gång / det var när blommor
Julgranslikt kastanjes
Som ett ljus silverfat
De har nått sin frid
Jag är en vild blomma
Jag vill, himlen står
De fattiga / de kan inte
- och som en söndrig flicka

IV

Ur DÄR JAG VET ATT DU (1938)
Som en hund / i undergivenhet
Du / och att en mark
En hög dag / - människovarvet
En kvinna gråter
Så var vi en stilla andäktighet
Där jag befar mina egna stora vatten
Där ingen människa
När natten faller mild
Det ord djup ljus
Är dina drag ej?

Ur DET OOMVÄNDA ANLETET (1939)
Vårdagar kommer
En näckrosdag
Tysta gårdar

Ur ANGELÄGENHET (1940)
Blå och stor en smultronkart
Det räta anlet / skimrande
Som en fridsdag
Vårflödet sippor
Det är en aftonstillhet
Och jag gick in i smörblommornas
Och låter färg och form

Ur OHJÄLPLIGHETEN (1943)
Nu morgon / och fyrens ljus
Är sommar och dag
I lingonljuv smultronblomstid
Det är långt sedan vintriga
I den tysta kväll
En björk kal
Mitt rum är så litet
Tyst går min vandring
Och när dag grät ljus
En gång var natten ljus
När klockan ringer tolv
När natten skänker frid
sä ljus är dagen

V

Ur O FINNS EN DAG (1944)
Låt frågor dö
Åter knopp bär
Lövar sig lind
Och är luft ljum
Minnet dagar ord
O evighet / att drömma allt
Mås och skri och kvitterna
Det är - / snart visslar toner

Ur ORD OCH ATT EJ ANNAT (1945)
När träd kala
De / ljus och vår
Vårliga dagar
Mitt hav min strand
Ljuder stillhet lövsång
Det är så tyst för den dag
Skall ej den ton
O att denna dag
Nu himlarna / vattnen
Är en gång stilla
Barn är leksaksmilt
Humlan flög
Att en sommardag
Och gräsens växt
Och grått svalkar salt

Ur LUFT ÄR OCH LJUS (1946)
Den klara dag
Röda löven
Blått och luftigt
Lugna dyningar sig häver
Ditt ansikt / dig kring
Att i det ljusare / ditt eget
Var dag är ljus -
Nu är som om gamla gungor
Himmel strölätt
Det var så högt högt upp
Linnea söker jag
Blåser vinden
En drucknare syn / soldränkt är
En damm / och orörlig
Längtan - min sjö

VI

Ur OHÖRT BLOTT (1948)
Stilla det är tyst
Ett hav och stilla ser
Var människa andedräkt
Mig röda sanden
Det enkla starka
Din hunger ditt kval
Stjärna, och molnhimmel
O säg mig min syskon
Under träden vilar
Ett solvarmt i gata
Jag ser uppå himmel
Är gräsen ej
Allts enhet: ej vitt / oh ej
Ett solfält / lysande
Röda röda ljus / solbrandsljus
O säg blomma / säg blader
Lykta lyser
En svalas flykt och båtarna
Du går så rank
O barn / och susande
Löven brast ej

Ur VÅRT KATTLIV TIMMAR (1949)
Det landet i vårflödande
Sakta vårens bäckar
Löv och prasslen
Du är långt borta
Vi gick ej namnlöst bort
Några dagar går
Att är likt ett hus och en vaka
Bed till gudar bed till kaosmakter
Svek och död, giv, jag får trotsa dig
En gång skall klockorna tystna
Liv? att leva?
Blott se med ögat klart
Ett solskenbollslag / flinkt
- och bar drömmarnas väv
Jag lyssnar mitt hjärta

VII

Ur ETT BLYERSSTRECK (1951)
Vandrar så friskt
Och att hur morgon andas
Åker efter bock (Tivoli)
Att ljus / och där ljus är till
Att jord mask och mull
Sten en flugsvamp en fluga
Och som jag det en gång -
Ett kretslopp / virvel- /stannat
Stöta bort är / sig förpanta
En sten / och / ord
Att mellan mörkren
O alltings blommande stunder
Låt världarna / låt tystna
Du / din nöds levnad
Ett gräs omärklighet / otryggat än
Vad ro av hjärtat
Natt skymning
Vatten och vatten
Nej, det ges ingen straffdom

VIII

Ur SOM ALLA DAR (1953)
Hus eller gata / och tingest
Nattens pärlor
Jord att din fot
Ett >>Mon Repos>>
Skyblank dag
Och i förbigående
I tankarna sökande
Gata och människor
Som ord / och till dig
Men / att allt jords
I den stund och mörker
Och på gatan - eller / -
Ingentings ljus
En stund / när knappast
Det är med människor
Endast så / en gång / när och som blommande

Ur ATT I SITT ÖGA (1954)
I kärlekens hjärtas dörr
I den värld / värld och / i dig
Men vad har jag / och att en
I ett rums stillhet
Det är ej mera än / och i den stund
Säg vi har / ej mer
En gång är portarna stängda
Jag kom en dag
Jag har ett ord
Jag ville dig mitt hjärtas
Det är ej en gärning
Varifrån? / att drömifrån
Så är och / barnfärg

Ur DU GÅR DE ORD (1955)
Vi går och söker
När så litet att förmå
- fingrar händer / att omkring
Och bredd ut / och jord, steg
Det är i orden / det och
När och - / mer än så
Ord är ord
Att skuggor / ordlöshet
Tror, och allt / hopp
Och som den bild / och ögondag
Bland gravar / och sol
Hund skenar glad
Skugga mig väl