Bokens titel. Om boken utkommit under olika titlar, visas här den första titeln.
Huset i snön
Typ
romaner
Klicka här om du vill veta mer om författaren och om författarens övriga verk.
Beskrivning
Tiden är 1940 och landet som skildras i Ilmar Talves roman, vilket utkom 1952 på estniska ligger någonstans i Österopa. Vissa händelser pekar på Finland, andra på Estland, men boken är ingen exakt rekapitulation av ett historiskt händelseförlopp. i det här landet förekommer saker som hände överallt i de östeuropeiska staterna under mellankrigstiden och längre fram när de hamnade mellan diktaturernas kvarnstenar. ”Huset i snön” fångar sinnesstämningar, pejlar reaktioner och motiv.
Invånarna i ett hyreshus har församlats till födelsedagskalas hos en f.d. kapten. Det är ett brokigt och ibland bråkigt galleri av olika temperament och yrken som utsätts för Ilmar Talves lyhörda analys.
Känslor av vanmakt och förnedring, ansvar och krav utlöses i dramatiska händelser när yrkesmilitärer i spetsen för en totalitär rörelse griper makten. Skall man göra motstånd eller inte i en sådan situation? Är motståndet självklart eller självmord? Kring dessa frågor kretsar romanens hjärtstycke av smärtsam självprövning och belyser växelverkan mellan det yttre skeendet och alla agerandes personliga problem, förhoppningar och farhågor.
Där finns domaren Umblia med sin tro på rättens oförstörbara kraft, den gamle författaren Viigand som inte undslipper känslan att de böcker han skrivit inte tillåter någon flykt till en inre exil, studenten Roomet som ser fram mot en ”positiv revolution”, den socialdemokratiske politikern Sander, den livshungriga fru Someri som förlorat sin man i kriget, och många andra.
Talves roman är ett tidsdokument av betydande värde, en skildring av det politiska spänningsfältet i en alltför litet känd del av Europa under ett avgörande brytningsskede.
(baksidestext, Andromeda 1964)
Känslor av vanmakt och förnedring, ansvar och krav utlöses i dramatiska händelser när yrkesmilitärer i spetsen för en totalitär rörelse griper makten. Skall man göra motstånd eller inte i en sådan situation? Är motståndet självklart eller självmord? Kring dessa frågor kretsar romanens hjärtstycke av smärtsam självprövning och belyser växelverkan mellan det yttre skeendet och alla agerandes personliga problem, förhoppningar och farhågor.
Där finns domaren Umblia med sin tro på rättens oförstörbara kraft, den gamle författaren Viigand som inte undslipper känslan att de böcker han skrivit inte tillåter någon flykt till en inre exil, studenten Roomet som ser fram mot en ”positiv revolution”, den socialdemokratiske politikern Sander, den livshungriga fru Someri som förlorat sin man i kriget, och många andra.
Talves roman är ett tidsdokument av betydande värde, en skildring av det politiska spänningsfältet i en alltför litet känd del av Europa under ett avgörande brytningsskede.
(baksidestext, Andromeda 1964)
Ämnen och teman
Exakt tidpunkt
Originalspråk
Textutdrag
Det saknar betydelse om det som i det följande skall berättas hände för länge sedan eller om det aldrig har hänt, ty allt som kanske verkar avlägset för oss är i själva verket inte så främmande, och allt som tycks oss vant och känt är det i själva verket inte.
Det fanns en republik i Europa för ett tjugotal år sedan. Det skulle vara svårt att leta efter den på kartan. Inte för att den var liten. Nej, den fanns på samtliga kartor och finns där även nu, finns och kommer alltid att finnas såsom det alltid finns små stater bredvid de stora. Denna stat föddes i den stora eldsvådan som nu i efterhand kallas det första världskriget och påminner i mångt och mycket genom sin födelse om andra följeslagare vid samma tid. Även i denna republik kämpade man mot kriser som inte alltid var av ekonomisk art, och även här var man tidvis tvungen att använda sig av metoder som blivit hårt bekämpade vid statens tillblivelse. I fråga om allt detta påminde vår stat om andra, den var varken sämre eller bättre.
Det fanns en republik i Europa för ett tjugotal år sedan. Det skulle vara svårt att leta efter den på kartan. Inte för att den var liten. Nej, den fanns på samtliga kartor och finns där även nu, finns och kommer alltid att finnas såsom det alltid finns små stater bredvid de stora. Denna stat föddes i den stora eldsvådan som nu i efterhand kallas det första världskriget och påminner i mångt och mycket genom sin födelse om andra följeslagare vid samma tid. Även i denna republik kämpade man mot kriser som inte alltid var av ekonomisk art, och även här var man tidvis tvungen att använda sig av metoder som blivit hårt bekämpade vid statens tillblivelse. I fråga om allt detta påminde vår stat om andra, den var varken sämre eller bättre.
Uppgifter om originalutgåvan av verket samt den första översatta utgåvan på svenska och/eller finska. Här visas också uppgifter om eventuella nyöversättningar och ibland även uppgifter om översättningar till andra språk än finska och svenska.