Allardt, Anders
Laddning av bildfilen
Photograph information
Anders Allardt, 1918. Atelier Nyblin. Museoviraston kuvakokoelmat.
Biografiska uppgifter
-”Bygdens liv socknars historia skildrade han”. Dessa ord finns ingraverade på lyceirektorn och fil.lic. Anders Allardts (1855-1942) gravsten på Näsebackens begravningsplats i Borgå.
Han vilar med sin hustru Johanna Elisabeth (“Lisa”) Allardt, född Strömborg (1862-1948) och två av deras fem barn; Torsten Allardt, född och död 1898 och Alfhild Allardt (1887-1979) i hägnet av sin svärfar, professor Johan Elias Strömborg med hustru Elisabeth och deras två trotjänarinnor Mari och Mina. Intill Anders och Lisa Allardts grav har deras yngsta dotter FD Karin Allardt Ekelund (1895-1990) fått “vilans hem och själens ro”vid sidan av sin make, konstnären Ragnar Ekelund (1892-1960).
Anders Allardt var vad man kan kalla för en helgjuten och förtroendeingivande personlighet som efterlämnade en gedigen litterär produktion av omistligt värde. I sina omfattande historiska verk skildrade han Borgå sockens historia i tre digra band (1925-1930) och därtill Lappträsk (1920), Stömfors (1923) och Liljendals (1935) historia. Bland annat dessa storverk har gett honom eftermälet som en skildrare av bygdens liv och socknars historia.
Men detta är endast en del av hans rikhaltiga produktion både i vetenskaplig och skönlitterär form. En kronologisk genomgång visar på bredden av hans skriftställeri och ger ett belägg för att Anders Allardt “behärskade skrivandets konst suveränt”.
Anders Allardts fyra samlingar Byberättelser med utgivningsåren är 1885, 1886, 1890 och 1908 är “bilder ur svenskt allmogelif i Nyland”. Ett urval av Byberättelserna utgavs år 1944 av hans dotter FD Karin Allardt Ekelund.
År 1888 utgav Anders Allardt En framtidsman med undertiteln Teckning ur språkstridernas tidehvarf.
Som läromedelsförfattare etablerade sig Anders Allardt med den år 1891 utgivna Lärobok i geografi för folkskolan.
Hans licentiatavhandling från 1889 är rubricerad Borgå läns sociala och ekonomiska förhållanden åren 1539-1571. Med denna hade han, enligt Helmer J. Wahlroos, grundligt förberett sig för “historiografens värv”. Avhandlingen kan ockå ses som fröet till storverket Borgå sockens historia (1925-1930).
Skönlitterära alster är En livsuppgift (1915), Djurhistorier (1921) och Ottesfolket (1940). Ottesfolket, som är en allmogeberättelse från hungeråret 1867, utkom i samband med Anders Allardts 85-års dag och var därmed också kronan på hans digra författargärning.
Anders Allardt vurmade för folkhögskoleidén i Gruntvigs anda. Finlands första folkhögskola grundades i Borgå, 1889, av Anders Allardts svärfar Johan Elias Strömborg. Till invigningen av det nya folkhögskolebygget i Borgå 1901 utkom en minnesskrift Folkhögskolan i Borgå 1889-1901 av Anders Allardt och Thure Schulman.
Anders Allardt har också medverkat i Nyländska folkseder och bruk, vidskepelse mm. (1887) och Nyländska folksagor och sägner (1896) och Finlands svenska folkdiktning i första delen med Sagor i urval (1917).
Bruden kläddes i makarna Runebergs hem i Borgå
Anders Allardt gifte sig år 1886 med Johanna Elisabeth “Lisa” Strömborg , dotter till Elisabeth och Johan Elias Strömborg. Lisa Strömborg har berättat att hon kläddes till brud i makarna Runebebergs hem och att bröllopsmiddagen intogs i Blåa kammaren i hemmet men att vigseln skedde i den södra längan av runebergshemmet som var familjen Strömborgs hem sedan år 1868. I familjen Allardt föddes fem barn av vilka sonen Torsten levde endast några veckor i maj 1898.
Anders Allardt var född i Lappträsk 26.4.1855. Föräldrarna var Elisabet “Lisa” Lill-Kolfus och Henrik Allardt. Lisa Lill-Kolfus var bördig från Hannusasfolket känt för sin idoghet och kunnighet. Henrik Allardt torde ha varit av vallonsläkt med anor från 1600-talet. I familjen föddes fem pojkar av vilka fil.lic. Anders Allardt och den i Lappträsk verkande folkskolläraren Viktor Allardt gavs möjligheter att studera. Anders Allardt blev student från Borgå lyceum 1876. Att det blev humanistiska studier för honom istället för juridik som även lär ska ha varit ett alternativt berodde på ett vikariat vid fruntimmersskolan i Fredrikshamn. Han blev filosofie kandidat 1881 och filosofie licentiat 1899. Under åren 1883-84 undervisade han finska kadettkåren i svenska, finska och logik.
Åren 1855-1915 var han kollega i historia, geografi och svenska vid Borgå lyceum och skolans rektor 1910-1915. Vid Borgå fruntimmersskola undervisade han i historia, finska och svenska 1884-1898 och var därtill föreståndare under perioden 1901-1912 därmed efterträdande sin svärfar Johan Elias Strömborg.
Vid Borgå folkhögskola undervisade han i historia från det att skolan hade grundats 1889 fram till 1897. Dessutom var Anders Allardt folskoleinspektör i Borgå stad 1892-1903 och ordförande i folkskoledirektionen 1888-1892. I styrelsen för Borgå folkhögskola verkade han 1901-1908.
Anders Allardt var därtill ledamot av stadsfullmäktige i Borgå 1886-1910.
text: Benita Ahlnäs
Källor:
Borgå lyceum 1873-1973. Borgå 1975
Born, Elsa von: Det levande Borgå. Helsingfors 1946
Mårtenson, Gunnar red.: Barndomshemmet i våra minnen. Helsingfors 1948
Selén, Göran: Borgå folkhögskola 100 år. Borgå 1989
Suomen kirjailijat / Finlands författare 1809-1916. Helsingfors 1993
Svenska folkskolans vänners kalender 1942. Nekrolog över Anders Allardt författad av HJW (Helmer J. Wahlroos)
Uppslagsverket Finland. Borgå 1982
Han vilar med sin hustru Johanna Elisabeth (“Lisa”) Allardt, född Strömborg (1862-1948) och två av deras fem barn; Torsten Allardt, född och död 1898 och Alfhild Allardt (1887-1979) i hägnet av sin svärfar, professor Johan Elias Strömborg med hustru Elisabeth och deras två trotjänarinnor Mari och Mina. Intill Anders och Lisa Allardts grav har deras yngsta dotter FD Karin Allardt Ekelund (1895-1990) fått “vilans hem och själens ro”vid sidan av sin make, konstnären Ragnar Ekelund (1892-1960).
Anders Allardt var vad man kan kalla för en helgjuten och förtroendeingivande personlighet som efterlämnade en gedigen litterär produktion av omistligt värde. I sina omfattande historiska verk skildrade han Borgå sockens historia i tre digra band (1925-1930) och därtill Lappträsk (1920), Stömfors (1923) och Liljendals (1935) historia. Bland annat dessa storverk har gett honom eftermälet som en skildrare av bygdens liv och socknars historia.
Men detta är endast en del av hans rikhaltiga produktion både i vetenskaplig och skönlitterär form. En kronologisk genomgång visar på bredden av hans skriftställeri och ger ett belägg för att Anders Allardt “behärskade skrivandets konst suveränt”.
Anders Allardts fyra samlingar Byberättelser med utgivningsåren är 1885, 1886, 1890 och 1908 är “bilder ur svenskt allmogelif i Nyland”. Ett urval av Byberättelserna utgavs år 1944 av hans dotter FD Karin Allardt Ekelund.
År 1888 utgav Anders Allardt En framtidsman med undertiteln Teckning ur språkstridernas tidehvarf.
Som läromedelsförfattare etablerade sig Anders Allardt med den år 1891 utgivna Lärobok i geografi för folkskolan.
Hans licentiatavhandling från 1889 är rubricerad Borgå läns sociala och ekonomiska förhållanden åren 1539-1571. Med denna hade han, enligt Helmer J. Wahlroos, grundligt förberett sig för “historiografens värv”. Avhandlingen kan ockå ses som fröet till storverket Borgå sockens historia (1925-1930).
Skönlitterära alster är En livsuppgift (1915), Djurhistorier (1921) och Ottesfolket (1940). Ottesfolket, som är en allmogeberättelse från hungeråret 1867, utkom i samband med Anders Allardts 85-års dag och var därmed också kronan på hans digra författargärning.
Anders Allardt vurmade för folkhögskoleidén i Gruntvigs anda. Finlands första folkhögskola grundades i Borgå, 1889, av Anders Allardts svärfar Johan Elias Strömborg. Till invigningen av det nya folkhögskolebygget i Borgå 1901 utkom en minnesskrift Folkhögskolan i Borgå 1889-1901 av Anders Allardt och Thure Schulman.
Anders Allardt har också medverkat i Nyländska folkseder och bruk, vidskepelse mm. (1887) och Nyländska folksagor och sägner (1896) och Finlands svenska folkdiktning i första delen med Sagor i urval (1917).
Bruden kläddes i makarna Runebergs hem i Borgå
Anders Allardt gifte sig år 1886 med Johanna Elisabeth “Lisa” Strömborg , dotter till Elisabeth och Johan Elias Strömborg. Lisa Strömborg har berättat att hon kläddes till brud i makarna Runebebergs hem och att bröllopsmiddagen intogs i Blåa kammaren i hemmet men att vigseln skedde i den södra längan av runebergshemmet som var familjen Strömborgs hem sedan år 1868. I familjen Allardt föddes fem barn av vilka sonen Torsten levde endast några veckor i maj 1898.
Anders Allardt var född i Lappträsk 26.4.1855. Föräldrarna var Elisabet “Lisa” Lill-Kolfus och Henrik Allardt. Lisa Lill-Kolfus var bördig från Hannusasfolket känt för sin idoghet och kunnighet. Henrik Allardt torde ha varit av vallonsläkt med anor från 1600-talet. I familjen föddes fem pojkar av vilka fil.lic. Anders Allardt och den i Lappträsk verkande folkskolläraren Viktor Allardt gavs möjligheter att studera. Anders Allardt blev student från Borgå lyceum 1876. Att det blev humanistiska studier för honom istället för juridik som även lär ska ha varit ett alternativt berodde på ett vikariat vid fruntimmersskolan i Fredrikshamn. Han blev filosofie kandidat 1881 och filosofie licentiat 1899. Under åren 1883-84 undervisade han finska kadettkåren i svenska, finska och logik.
Åren 1855-1915 var han kollega i historia, geografi och svenska vid Borgå lyceum och skolans rektor 1910-1915. Vid Borgå fruntimmersskola undervisade han i historia, finska och svenska 1884-1898 och var därtill föreståndare under perioden 1901-1912 därmed efterträdande sin svärfar Johan Elias Strömborg.
Vid Borgå folkhögskola undervisade han i historia från det att skolan hade grundats 1889 fram till 1897. Dessutom var Anders Allardt folskoleinspektör i Borgå stad 1892-1903 och ordförande i folkskoledirektionen 1888-1892. I styrelsen för Borgå folkhögskola verkade han 1901-1908.
Anders Allardt var därtill ledamot av stadsfullmäktige i Borgå 1886-1910.
text: Benita Ahlnäs
Källor:
Borgå lyceum 1873-1973. Borgå 1975
Born, Elsa von: Det levande Borgå. Helsingfors 1946
Mårtenson, Gunnar red.: Barndomshemmet i våra minnen. Helsingfors 1948
Selén, Göran: Borgå folkhögskola 100 år. Borgå 1989
Suomen kirjailijat / Finlands författare 1809-1916. Helsingfors 1993
Svenska folkskolans vänners kalender 1942. Nekrolog över Anders Allardt författad av HJW (Helmer J. Wahlroos)
Uppslagsverket Finland. Borgå 1982
Mera uppgifter om författarens verk
Nyländska folkseder och bruk, vidskepelse mm. (1887)
En framtidsman : teckning ur språkstridernas tidehvarf. (1888)
Lärobok i geografi för folkskolan. (1891)
Folkhögskolan i Borgå 1889-1901 (1901)
Borgå sockens historia (1925-1930).
En framtidsman : teckning ur språkstridernas tidehvarf. (1888)
Lärobok i geografi för folkskolan. (1891)
Folkhögskolan i Borgå 1889-1901 (1901)
Borgå sockens historia (1925-1930).