Andersson, Dan
Biografiska uppgifter
Andersson var uppvuxen i Dalarnas finnbygder och hade arbetat som kolare, speleman och till slut ombudsman innan han på tiotalet gav ut några samlingar dikter och berättelser: "Kolarhistorier" (1914), "Kolvaktarens visor" (1915) och "Svarta ballader" (1917).
Där förs vi ut i de milsvida finnskogarna, till kolare och skogshuggare och deras hårda liv. Men mitt i allt slitet blommar en säregen romantik. Som lyriker har han lärt av nittitalisterna, särskilt av Gustaf Fröding, och hos Dan Andersson finns samma starka medkänsla för kantstötta själar som misslyckats i livet eller självmant ställt sig vid sidan om. (Litteraturen - epoker och diktare; Jansson och Levander, 1989)
Där förs vi ut i de milsvida finnskogarna, till kolare och skogshuggare och deras hårda liv. Men mitt i allt slitet blommar en säregen romantik. Som lyriker har han lärt av nittitalisterna, särskilt av Gustaf Fröding, och hos Dan Andersson finns samma starka medkänsla för kantstötta själar som misslyckats i livet eller självmant ställt sig vid sidan om. (Litteraturen - epoker och diktare; Jansson och Levander, 1989)