Choræus, Michael
Laddning av bildfilen
Photograph information
Foto: Kopparstick av G Fahlcrants.
Biografiska uppgifter
f. 15.3.1774 i Vörå
d. 3.6.1806 i Stockholm, Sverige
Michael Choræus har gått till historien som sen upplysningstida finländsk diktare. Han publicerade sina litterära verk kring år 1800, vid sidan om sin akademiska och teologiska bana. I fråga om stil och tematik var han influerad av den samtida och likaså svenskspråkiga diktarkollegan Frans Michael Franzén. I sin samtid väckte Choræus uppseende med sin kvickhet och sitt intellekt, samt har setts som den mest begåvade finländska lyrikern i sin tid. I hans produktion ingår flytande verskonst som inte sällan tonsatts, däribland också psalmbearbetningar, samt även t.ex. tillfällesdikt och satir. Som exempel på hans dikter kan nämnas En tanke på min egen graf, Ehrensvärd. Skaldesång och Lilla Calle (utgivna i t.ex. tidningar under diktarens livstid och senare i Choræus samlade skaldestycken 1815).
(Klassikerbiblioteket)
- - -
Poet och präst. Kom som föräldralös tonåring till släktingar i Sverige. Efter studier vid Uppsala universitet var han informator i olika familjer i bl.a. Jakobstad och Åbo och utsågs till docent i vältalighet (latin) vid Åbo akademi. Tillhörde kretsen kring F.M. Franzén. Han deltog med framgång i litterära tävlingar och blev känd som författare av både satiriska och lyriska dikter, tillfällighetsverser, sånger och psalmer. Prästvigdes 1802 och verkade under sina sista år i Stockholm som bl.a. teologie adjunkt vid Karlbergs krigsakademi. Hans poetiska produktion utkom i bokform först efter hans död. /Källa: Svenskösterbottniska författare
d. 3.6.1806 i Stockholm, Sverige
Michael Choræus har gått till historien som sen upplysningstida finländsk diktare. Han publicerade sina litterära verk kring år 1800, vid sidan om sin akademiska och teologiska bana. I fråga om stil och tematik var han influerad av den samtida och likaså svenskspråkiga diktarkollegan Frans Michael Franzén. I sin samtid väckte Choræus uppseende med sin kvickhet och sitt intellekt, samt har setts som den mest begåvade finländska lyrikern i sin tid. I hans produktion ingår flytande verskonst som inte sällan tonsatts, däribland också psalmbearbetningar, samt även t.ex. tillfällesdikt och satir. Som exempel på hans dikter kan nämnas En tanke på min egen graf, Ehrensvärd. Skaldesång och Lilla Calle (utgivna i t.ex. tidningar under diktarens livstid och senare i Choræus samlade skaldestycken 1815).
(Klassikerbiblioteket)
- - -
Poet och präst. Kom som föräldralös tonåring till släktingar i Sverige. Efter studier vid Uppsala universitet var han informator i olika familjer i bl.a. Jakobstad och Åbo och utsågs till docent i vältalighet (latin) vid Åbo akademi. Tillhörde kretsen kring F.M. Franzén. Han deltog med framgång i litterära tävlingar och blev känd som författare av både satiriska och lyriska dikter, tillfällighetsverser, sånger och psalmer. Prästvigdes 1802 och verkade under sina sista år i Stockholm som bl.a. teologie adjunkt vid Karlbergs krigsakademi. Hans poetiska produktion utkom i bokform först efter hans död. /Källa: Svenskösterbottniska författare
Mera uppgifter om författarens verk
De veritate aesthethica. Del 1 (på latin, Om den estetiska sanningen) (1799, Frenckell)
Tal den 29 november 1799, i anledning af hans kongl. höghets kronprinsen Gustafs födelse (1800, Frenckell)
Om könets domsrätt öfver det sköna (1800, Frenckell)
De veritate aesthethica. Del 2 (på latin) (1801, Frenckell)
Tal den 29 november 1799, i anledning af hans kongl. höghets kronprinsen Gustafs födelse (1800, Frenckell)
Om könets domsrätt öfver det sköna (1800, Frenckell)
De veritate aesthethica. Del 2 (på latin) (1801, Frenckell)
De veritate aesthethica. Del 3 (på latin) (1801, Frenckell)
De vera et genuina notione virtutis christianae (på latin, avhandling om de kristna dygderna) (1805, Frenckell)
Människans värde. Skaldestycke (1802, Frenckell)
Utgivet postumt:
Omarbetning af svenska psalmer. 2 volymer (medförf. J.O. Wallin) (1807, Stockholm)
Samlade skaldestycken (utg. av Frans M. Franzén) (1815, Lindh)
Michaël Choræi valda dikter. Med en levnadsteckning (red. Ernst Lagus) (1901, Svenska litteratursällskapet)
Bref, tal och andra skrifter
(red. Ernst Lagus) (1903, Svenska litteratursällskapet)
Övrigt:
Debuterade 1798 i Åbo Tidningar med dikterna "Oskuldens hämnd", "Ofullkomligheten" och "Till försonligheten". Hans dikter publicerades främst där och i Stockholms Posten.
Dikten "Sång öfver Augustin Ehrensvärd" belönades av Svenska Akademien 1802.
De vera et genuina notione virtutis christianae (på latin, avhandling om de kristna dygderna) (1805, Frenckell)
Människans värde. Skaldestycke (1802, Frenckell)
Utgivet postumt:
Omarbetning af svenska psalmer. 2 volymer (medförf. J.O. Wallin) (1807, Stockholm)
Samlade skaldestycken (utg. av Frans M. Franzén) (1815, Lindh)
Michaël Choræi valda dikter. Med en levnadsteckning (red. Ernst Lagus) (1901, Svenska litteratursällskapet)
Bref, tal och andra skrifter
(red. Ernst Lagus) (1903, Svenska litteratursällskapet)
Övrigt:
Debuterade 1798 i Åbo Tidningar med dikterna "Oskuldens hämnd", "Ofullkomligheten" och "Till försonligheten". Hans dikter publicerades främst där och i Stockholms Posten.
Dikten "Sång öfver Augustin Ehrensvärd" belönades av Svenska Akademien 1802.
Textutdrag
Flickorna i Jakobstad
Flickorna i Jakobstad
Äro tusenskönor,
Vackra blommor, bleka blad,
Annars såsom hönor:
Kacklar en, så kackla två,
Kackla allihopa.
Skrattar en, så skratta två,
Skratta allihopa.
Källa: Michael Choraeus av Carl Snoilsky på Projekt Runebergs webbplats
Flickorna i Jakobstad
Äro tusenskönor,
Vackra blommor, bleka blad,
Annars såsom hönor:
Kacklar en, så kackla två,
Kackla allihopa.
Skrattar en, så skratta två,
Skratta allihopa.
Källa: Michael Choraeus av Carl Snoilsky på Projekt Runebergs webbplats
Källor och hänvisningar
Finlands svenska litteratur 1 (Söderströms, 1968)
Finlands svenska litteraturhistoria 1–2 (Svenska litteratursällskapet, 1999, 2000)
Laitinen, Kaj: Finlands litteratur (Söderströms, 1989)
Uppslagsverket Finland 1 (Schildts, 2003)