Den tappre soldaten Svejks äventyr under världskriget

- Nu har de alltså slagit ihjäl Ferdinand för oss, sade städerskan till herr Švejk, som efter att ha lämnat militärtjänsten för flera år sedan, då han definitivt förklarats för sinnessvag av militärläkarkommissionen, livnärde sig genom att sälja hundar, avskyvärda odjur av blandras, vilkas stamträd han förfalskade.
Förutom denna sysselsättning var han hemsökt av reumatism och gned in knäna med liniment.
- Vilken Ferdinand, fru Müller? frågade Švejk utan att sluta upp med att massera sina knän. Jag känner två som heter Ferdinand. En jobbar hos drogisten Pruša och han drack en gång av misstag ur en flaska hårtinktur och desutom så känner jag Ferdinand Kokoška, han som samlar hundspillning. Det ä inget fel på någon av dem.
- Men bästa herrn, det är ju ärkehertig Ferdinand, han från Konopišt, han som är så tjock och from.
- Jösses Maria! Utropade Švejk. Det var inte illa. Och var råkade han ut för det, ärkehertigen?
- De sköt honom i Sarajevo, bästa herrn, med revolver, förstår herrn. Han åkte bil därnere med sin ärkehertiginna.